Det finns bland “mer seriösa” fotografer en sorts motvilja mot bilder på solnedgångar. Jag vet inte riktigt var den kommer ifrån egentligen, men gissar att det bottnar i att det finns så förtvivlat många bilder på solnedgångar, och de är dundrande vackra allihop. Man blir kanske lite mätt på det. Men det går ju inte att mostå dem ändå. Det är något visst med de varma färgerna, känslan av att en dag tar slut.

Bilden är tagen på stranden strax norr om Barsebäck den 29 oktober 2008. Kallt som sjutton vill jag minnas att det var, men bilden har en hel del värme i sig trots det.

Nikon D300, Sigma EX 180mm f/3,5 Macro, f/3,5, 1/4000 sek, ISO 400