Jaha, då har vi de första rapporterna på att vargjägarna har överskridit den tilldelade kvoten i vargjakten. Jag kan ju inte påstå att jag är förvånad, det säger sig nästan självt att det inte kan fungera att släppa ut 12000 jägare som har en kvot på sammanlagt 27 djur.
Trots detta blir jag ännu lite mer förvånad när jag läser detta i artikeln i DN (angående jakten i Dalarna, där kvoten överskridits):
Beslutet innebär tio döda djur. Ni överskrider alltså tilldelad kvot. Kommentar?
– Jag tycker inte att det är något att förvånas över, inte heller något att bekymras över. Det får man räkna med när man har den här typen av jakt: djuren är få och alla är igång samtidigt.
(Stig-Åke Svensson, rovdjurexpert vid länsstyrelsen i Dalarna)
Det är så dumt så jag vet inte vad jag ska säga om det. Man har alltså utformat jakten på ett sätt som man redan på förhand vet att det inte kommer att fungera. Jag hade kanske kunnat köpa resonemanget med jakt på någon talrik art där varje enskild individ utgör en försvinnande liten del av populationen, men när när den totala populationen är lite drygt 200 djur, då kan jag inte förstå hur man har tänkt.
Men en sak tycker jag att jag förstår; jägarnas ansvarstagande är rätt nära noll. I vanlig ordning råder “skjut först och fråga sedan”. Man blir så trött, det hade verkligen varit skönt med en fungerande jaktkår i Sverige men tyvärr verkar de ansvarstagande jägarna vara alltför få för att det ska fungera.